Att hitta rätt bransch

Jag får ofta frågan vad det är som gör att det bara är rekryteringar från vissa branscher som ger en positiv effekt på företag i en annan bransch. Vad är det som gör att just de passar ihop? Det finns ca 450 olika branscher på 4-siffernivå SNI i Sverige och att många av dem inte alls passar ihop är uppenbart för de flesta. Men låt oss för enkelhetens skull anta att en KAM skall rekryteras till ett medelstort företag verksamt inom finans i Stockholmsområdet. Varför ger då rekrytering från motorfordonstillverkning en positiv effekt på företaget som anställer och inte rekrytering från partihandel med datorer? (OBS fingerade exempel). Vad gör dessa branscher sammankopplade och hur kan det uppstå en positiv effekt på företaget från bara den ena branschen när det i grund och botten handlar om individer med samma yrke och samma utbildning?

Det finns en rad faktorer som förklarar detta men det grundläggande svaret handlar om kunskap som rör sig mellan branscher. Dvs att det finns ett släktskap mellan branscherna som gör att kunskapen kan återanvändas när individen byter jobb och bransch. Vi kan därför hävda att ju större flödet av arbetskraft är mellan dessa branscher desto starkare blir släktskapet. Men, riktigt så enkelt är det inte. Den allra största delen av branschbytande arbetskraft kan inte och behöver inte återanvända kunskap som de förvärvat i den tidigare branschen. De börjar med andra ord om på noll. Den positiva effekten på företaget härleds inte ur den typen av arbetskraftsrörlighet utan från individer som tar med sig kunskap från den tidigare branschen och som belönas för det tex i form av lön, förmåner och stimulerande arbetsuppgifter.

Ok, tänker du, detta verkar jobbigt och krångligt. Jag anställer en KAM från samma bransch istället och behöver inte bry mig om det här med att hitta besläktade (komplementära) branscher. Givetvis kan du göra det men låt mig då höja ett (tre) varningens finger baserat på forskning inom ämnet:

  1. Du utsätter företaget för en ökad risk för att köpas upp av ett annat företag. Rekryteringen är kortsiktigt effektiv men bidrar inte till företagets innovativa förmåga och konkurrenskraften försvagas på sikt. Samtidigt kan frågetecken ställas kring hur stimulerad individen i fråga blir av att inte få uppleva ett miljöombyte i form av att prova en annan bransch.
  2. Är du verksam i en bransch som kännetecknas av arbetskraftsbrist ökar sannolikheten för att du inte kommer att hitta några lediga kandidater vilket leder till att anställda i andra företag skall lockas över. Det medför i sin tur risk för att löner och kostnader för anställda eskalerar.
  3. Är din bransch redan homogen vad gäller tex kön och etnicitet så ökar inte sannolikheten för att du skall lyckas bryta det med en branschintern rekrytering. Tvärtom så kommer du att förstärka stupröret och låsa ute kompetens, erfarenheter och bakgrunder som annars skulle kunna komma aktörerna i branschen till nytta.

Vad kan man då dra för lärdom av detta? Till att börja med att rörlighet är bra. Både ur ett företags- och individperspektiv men också ur ett samhällsperspektiv. Rörligheten kommer göra företagen i Sverige bättre rustade för att hantera global konkurrens. Uppmuntrar vi till ökad arbetskrafts- och kunskapsflöde mellan branscher så uppmuntrar vi även företagande och entreprenörskap vilket har en postiv effekt på vår ekonomi oavsett om vi verkar i storstäder eller på landsbygden.

Våga titta utanför den egna branschen och rekrytera heterogent. Detta är inte alltid lätt för alla yrken men betänk att du tar små steg i rätt riktning mot en blandning av människor och kompetenser som i längden kommer vara avgörande för företagets överlevnad. I slutändan är det framgångsrika företaget en spegling av samhällets arbetskrafts- och konsumentpool.